Den här artikeln är en del av en informationsserie vi valt att publicera i samband med Världshälsodagen den 7 april 2023, som en del av vårt kunskapsspridande arbete.
Idag finns det ingen global reglering på hur mensskydd får produceras eller förpackas, vilket gör att det finns regionala skillnader och stora kunskapsluckor om produktion av mensskydd. En global standard är dock på väg. Läs mer om det här.
I modeindustrin marknadsförs viskos som det hållbara alternativet till bomull och polyester. Viskos används även i vissa sjukvårdsmaterial och vissa företag använder det som absorberande material i tamponger och bindor, istället för bomull.
Att tillverka bomull kräver mycket mark och vatten, och viskos som baseras på trämassa kräver mindre. Därför har viskos marknadsförts som ett hållbart material jämfört med bomull och polyester (som består av plast). Men det är inte så hållbart som det verkar. Dagens Arbete publicerade nyligen en artikelserie om arbetsmiljö i viskosfabrikerna och den miljöpåverkan viskosproduktion har. Vi har här sammanfattat de artiklarna från Dagens Arbete tillsammans med andra källor om viskos.
Vad är viskos och hur tillverkas det?
Viskos är i grunden cellulosa från trämassa, som genom förädling omvandlas till långa fibertrådar. Och vi har faktiskt svensk produktion av trämassa som används till viskosproduktion, vilket är en av anledningarna till materialets hållbarhetsprofil.
Så, steg ett är att utvinna cellulosa från trämassa, vilket kan ske i Sverige.
Men när cellulosan utvunnits från trämassan skickas den till andra delar av världen, t.ex. Indien där den omvandlas till viskos. Där ser processen ut såhär, lite kortfattat:
Cellulosamassa kokas och bleks för att framställa dissolvingmassa.
Sen tillsätts olika kemikalier för att massan ska mogna, bland annat koldisulfid.
När massan mognat är den en trög sörja, som sen pressas genom ett filter och blir till tråd, det vi kallas viskos.
Under 1900-talet hade även Sverige förädling av cellulosa till viskos, men när miljö- och arbetsmiljölagar blev allt striktare flyttades förädlingen till andra delar av världen med ”liberalare miljölagar” för att minska den ekonomiska belastningen. Vid millenieskiftet fanns nästan inga viskosfabriker kvar i västvärlden.
Vad är problemet med viskos?
Dagens Arbete åkte till Aditya Birlas fabriker i Indien för att undersöka arbetsmiljö och företagets miljöarbete. I korthet beskrivs arbetsmiljön som bristfällig och ibland rentav farlig.
- Koldisulfid, som massan ska mogna i för att bli till viskos, är ett känt farligt ämne som vid exponering kan leda till yrsel, dålig sömn, huvudvärk, ångest, anorexi, viktminskning, synförändringar och skada ögon, njurar, blod, hjärta, lever, nerver och hud.
- Arbetarna exponeras för koldisulfid med ofta otillräcklig skyddsutrustning. Andningsmasker tillhandahålls bara till enskilda personer (ofta de med högre ställning inom företaget) medan de personer som exponeras mest för koldisulfiden (de med lägre ställning i företaget) enbart får enkla munskydd av bomull.
- Arbetare har rapporterat att de har svimmat på jobbet, förlorat känsel och fått problem med synen, och arbetsgivaren har skickat hem dom för att vila istället för att tillkalla läkare eller rapportera skadorna till ansvarig myndighet.
- Viskosfabrikernas kemikalieanvändning leder till utsläpp av bl.a. koldisulfid och svavelväte.
- Fabrikerna ligger längs med en flod, där byar längre ner i floden inte längre kan odla på marken eller dricka vattnet ut brunnarna på grund av för hög sulfathalt. Barn har blivit förlamade och läkarna kan inte göra något åt det.
Är viskos hållbart?
I begreppet hållbarhet ingår social, ekologisk och ekonomisk hållbarhet.
Den ekologiska hållbarheten motarbetas av fabrikerna i och med användandet och utsläppen av kemikalierna i produktionen, de långa transporterna (cellulosa transporteras från Sverige till Indien, sen transporteras viskosen dit de färdiga varorna ska produceras).
Den bristfälliga arbetsmiljön och påverkan på invånare omkring och längs med floden pekar på att social hållbarhet inte är uppnådd.
Ekonomisk hållbarhet inkluderar långvarighet, vilket inte är fallet i Aditya Birlas produktion eftersom byar och familjer förlorar långsiktig inkomst när odlingsmarken blir förorenad.
Tamponger och bindor görs oftast i viskos eller i bomull, och båda sorterna finns på den svenska marknaden. Att välja ”rätt” är inte helt lätt. De mensskydd du ska välja ska passa din kropp och kännas bra. Det är inte på konsumentens ansvar att se till att produkterna är hållbara. Ansvaret för att producera hållbara mensskydd ligger just på producenterna – det är de som bestämmer hur mensskyddens ska produceras.
Den här artikeln är en del av en informationsserie vi valt att publicerat i samband med Världshälsodagen den 7 april 2023. Här kan du läsa alla delar av artikelserien:
Mensskydd i bomull
Plast i tamponger
Hur regleras mensskydd?
Mensskyddsmaterial som utmanat status quo
Källor:
Dagens Arbete, Artikelserie om Det Ohållbara Modet: https://da.se/tema/det-ohallbara-modet/ Hämtad 10/1-23
Hallå Konsument, Välja material i kläder och textiler, https://www.hallakonsument.se/miljo-och-hallbarhet/material-i-klader-och-textiler/ Hämtad 12/1-23
Apotek Hjärtat, Hjärtats Tamponger Super Plus https://www.apotekhjartat.se/produkt/hjartats-tamponger-super-plus-16st/ Hämtad 10/1-23
OB, Vad är OB tamponger gjorda av. https://www.ob.se/vad-ar-obr-tamponger-gjorda-av Hämtad 10/1-23
Libresse, Innehåll https://www.libresse.se/innehall/ Hämtad 10/1-23
