Visste du att de flesta ”tillgängliga” toaletter egentligen inte är tillgängliga alls? Det blev en riktig ögonöppnare för oss toalettnördar. Därför vill vi berätta om det viktiga projektet Toaletter för Alla.
Vi upptäckte projektet genom en film i sociala medier, där komikern Vidar Lunde beskriver något som borde vara självklart: att unga människor med rörelsehinder ska kunna gå ut, umgås och ha roligt på krogen på samma villkor som alla andra, utan att behöva oroa sig för om de kan gå på toaletten eller inte.
Nyfikna tog vi kontakt med Veronica Appelgren och Victoria von Uckermann, projektledare för arvsfondsprojektet Toaletter för Alla, som drivs av RBU – Riksförbundet för Rörelsehindrade Barn och Ungdomar. Vi ville lära oss mer och samtidigt hjälpa till att sprida budskapet om jämlika toaletter för alla kroppar.
Vad är problemet?
Victoria berättar att personer med vissa typer av rörelsehinder kan behöva både skötbrits och lyft för att kunna använda toaletten. Men en skötbrits som är tillräckligt stor för äldre barn eller vuxna och tillgång till lyft är väldigt ovanligt.
Konsekvensen blir att många med rörelsehinder, och ofta deras familjer, inte kan delta fullt ut i samhället. Många blir i praktiken fast hemma eller tvingas använda blöja och byta den på smutsiga toalettgolv. Det är både ovärdigt och ohygieniskt och något som går att ändra på med mer kunskap.
Så ser en tillgänglig toalett ut
Yta: Cirka 12 kvadratmeter, för att ge gott om rörelseutrymme och plats för hjälpmedel.
Hygienbrits: Höj- och sänkbar, tillräckligt stor för en vuxen. Behövs för äldre barn, ungdomar och vuxna som behöver ligga ner vid byte av blöja eller mensskydd, samt av många andra som exempelvis behöver dra ner och upp byxor inför toalettbesök, hantera eller byta stomi eller tömma kateter.
Lyft: För att personer som inte själva kan förflytta sig på ett säkert sätt ska kunna ta sig till toaletten eller hygienbritsen.
Victoria beskriver hur avsaknaden av dessa anpassningar gör att vissa inte kan gå på toaletten alls när de lämnar hemmet. De tvingas stanna hemma, använda kateter eller inkontinensskydd/blöja, trots att de egentligen kan använda vanlig toalett om rätt utrustning fanns.
Finns det sådana offentliga toaletter i Sverige?
”I Sverige finns det väldigt få servicetoaletter. Om det finns är det oftast tack vare en privatperson som har fått “tjata” sig till det. Det är faktiskt så pass illa i landet att de flesta sjukhus saknar denna typ av toalett. Om det finns så saknas dessutom information och skyltning om det vilket gör toaletterna otillgängliga ändå.”
Vad är projektets mål?
”Vårt högsta mål är att, likt Storbritannien, införa regler och riktlinjer för servicetoaletter så att de blir ett krav i miljöer med mycket människor. Internationellt kallas dessa för Changing Places Toilets, och i Storbritannien finns redan över 2 600 sådana toaletter.
Ett delmål i projektet är att folkbilda Sverige så att behovet av servicetoaletter blir synligt och tydligt. Ett annat delmål är att planering och renovering för att skapa servicetoaletter påbörjas nu – vilket vi faktiskt redan har lyckats åstadkomma.”
Vad man göra för att bidra till projektet?
”Företag som vill ta ett första steg mot en mer anpassad toalett, det behöver inte vara en fullfjädrad servicetoalett, är välkomna att kontakta oss. Vi delar gärna vår kunskap och ger en presentation om vad som kan göras.
Vi uppmuntrar också alla att vid bokning av exempelvis konferenser fråga om de har en toalett med hygienbrits för vuxna och lyft. Det bidrar till att lyfta frågan för dem som kanske inte kan eller vågar.
Man kan även hjälpa till genom att följa oss på Instagram och Facebook. Genom att dela våra inlägg och filmer bidrar man till att folkbilda i ämnet.
På bortmedhindret.se kan man anmäla toaletter i sin kommun som borde vara bättre anpassade, vilket hjälper kommunen att få syn på problematiken.”
Ta kontakt med projektet Toaletter för Alla:
