Mensledighet – vad är det?

Mensledighet – vad är det?

Mensledighet – vad är det?
Personer som har mens mår ibland så dåligt i sin menscykel att de har problem att arbeta eller studera. Vissa länder och företag erbjuder så kallad mensledighet – lediga dagar som är öronmärkta för problem eller sjukdom vid menstruation. Det ser olika ut i de olika länderna och företagen, vissa erbjuder betald ledighet, andra inte. Vissa erbjuder flera dagar i månaden, andra bara en.

100 år blodig historia
Mensledighet är faktiskt en ganska gammal idé, även om det verkar som en helt ny grej i nyhetsrapporteringen. Första gången det togs upp var i Sovjet för nästan 100 år sedan. Varje månad fick kvinnor* ledigt under sin menstruation, med syfte att skydda den reproduktiva hälsan. Först att haka på den idén var Japan, som antog mensledighet som ny lag år 1947 efter långt fackligt engagemang för frågan. Idag är japanska arbetsplatser skyldiga att erbjuda lediga dagar för personer med svåra problem kring mensen – men de är inte skyldiga att erbjuda lön för de dagarna.

Sedan dess är det ett fåtal länder som har följt efter. År 2017 införde Zambia att alla kvinnor* har möjlighet till en ledig dag i månaden vid kraftiga besvär. Dagen kallas “Mother’s Day”, men gäller dig som menstruerar oavsett om du har barn eller inte. Även Indonesien, Sydkorea, Taiwan och vissa provinser i Kina har implementerat mensledighet på olika sätt.

Det senaste landet att hoppa på mensledig-tåget är Spanien, som senast i mitten på maj godkände ett förslag med flertalet hälsorelaterade åtgärder, bland annat generösare abortlag och mensledighet. Den form av mensledighet är tre dagars ledighet per månad och gäller alla som diagnostiserats av läkare med allvarlig menssmärta. De tre dagarna kan utökas till fem vid behov. Jämställdhetsminister Irene Montero motiverade beslutet med “Periods will no longer be taboo,”.

Debatten om mensledighet
Debatten om mensledighet är vissa gånger rätt hetsk, och båda sidor beskyller varandra för att vara emot jämställdhet. Låt oss bena ut lite argument för och emot mensledighet.

Stigma
Vissa anser att en policy om mensledighet bidrar till ökat stigma, medan andra menar att policyn i sig minskar stigmat för att arbetsplatsen erkänner att det faktiskt finns arbetstagare med mens och att arbetsgivaren inte är rädd för att ta i frågan. De som är emot policyn menar att kvinnor* kämpat hårt med att få samma rättigheter som män men helt plötsligt dras uppmärksamhet till något som kan göra dem svagare, eller till offer. Studier i Japan visar att många högutbildade inte vågar ta ut mensledighet för att de skäms över att ta upp mens med sin, ofta manliga, överordnade.

En annan stigmatiserande aspekt är förväntningar kring vem som ska ta ut mensledighet. Det kan innebära att personer som nått klimakteriet tidigt och transpersoner kan bli utsatta för stigmatisering, oönskade frågor eller annan psykosocial eller fysisk diskriminering om mensledighet blir norm på alla arbetsplatser.

Alla med mens har inte heller det klassiska mens-mönstret “en gång i månaden, 5 dagar år gången” som nästan är mantrat för menskunskap i sexualundervisningen i skolan. Det kan skapa problem om arbetsgivaren förväntar sig mensledighet en dag i månaden vid ungefär samma tid i månaden. De med oregelbunden mens kan bli ifrågasatta och utsatta för mensskam från sin arbetsgivare om de tar ut mensledighet med ojämnt mellanrum.

Diskriminering
I vissa länder är antalet sjukdagar begränsade, och det kan betyda att om ingen mensledighetspolicy finns, kommer de som behöver vara hemma pga mens behöva ta från sina sjukdagar eller semester. De som är positiva till policyn menar att mensledighet då minskar diskrimineringen på arbetsmarknaden.

Motståndarna till policyn är å andra sidan rädda för ökad diskriminering på arbetsmarknaden, för att arbetsgivare i mindre utsträckning kommer anställa kvinnor för att de då måste erbjuda fler lediga dagar. Vissa män och icke-menstruerande har även påpekat orättvisa i att de inte får den här typen av ledighet eller extra sjukdagar. 

Medicinska aspekter
Att stanna hemma från jobbet på grund av problem med menssmärta eller andra mensrelaterade problem kan, enligt vissa läkare, riskera att svåra problem med mens normaliseras och göra att de som faktiskt behöver vård inte söker det. Svåra problem med mensen kan ha en medicinsk orsak, de kan och bör i vissa fall behandlas.

*Den här artikeln är en beskrivning av lagar och av debatten kring mensledighet, och i dessa används ofta benämningen kvinnor synonymt med personer som menstruerar. Det är viktigt att poängtera att alla som menstruerar är inte kvinnor, och inte alla kvinnor menstruerar. 

Källor
All the current countries with menstrual leave. (2019) Fairy god boss.  https://fairygodboss.com/articles/paid-menstrual-leave-yes-please
Menstrual Leave Policies. (2021) Time. https://time.com/6105254/menstrual-leave-policies/
Should women be entitled to period leave? These countries think so. (2020) CNN Business. https://edition.cnn.com/2020/11/20/business/period-leave-asia-intl-hnk-dst/index.html
Should Paid Period Leave Be a Thing? (2020) Health Central. https://www.healthcentral.com/article/paid-period-menstrual-cycle-work-leave
Spain mulls plans for paid ‘menstrual leave,’ wider abortion access (2022) Washington Post. https://www.washingtonpost.com/world/2022/05/18/spain-paid-menstrual-leave-time-off/ 
Zambia Gives Women One Day of Menstrual Leave Each Month, But Not Everyone Is Happy About It (2017) Global citizen https://www.globalcitizen.org/es/content/zambia-periods-menstruation-gender-equality/

Prenumeration Engångsköp