En skola för alla, eller?

En skola för alla, eller?

Hur påverkar endometrios skolgång, och i förlängningen möjligheterna i arbetslivet? I den enkät som min bok, Vi var bara barn, baseras på svarade 96% procent att de har behövt stanna hem från skolan på grund av sin endometrios någon gång. 49% säger i sin tur att de har känt att de har missat mycket av sin skolgång och av dem har 54 % upplevt stress kopplat till detta. Samtidigt säger endast 24% att skolan har varit medvetna om att de har endometrios. 

Jag tror att det handlar om två saker. Dels en ouppmärksamhet från skolan som inte ser det mönster som, ofta, cyklisk skolfrånvaro innebär. Elevhälsan har enligt de nationella riktlinjerna för vård av endometrios ansvar för att upptäcka endometrios hos barn och unga. Men tyvärr säger de själva, enligt Socialstyrelsens utvärdering från 2019 , att de ofta saknar rutiner för detta. Den andra faktorn är att jag tror att det är lättare att sjukanmäla sig själv eller sitt barn för t.ex. migrän istället för mensvärk (för sanningen är också att mycket få barn har diagnos och att många barn och föräldrar inte vet vad endometrios är). 

Det har leder till att personer med endometrios har en ökad risk att hamna efter i skolan och på sikt hamna efter i vilka möjligheter de har på arbetsmarknaden. Både vad gäller utbildningsnivå men också i hur en kan genomföra sitt arbete. En finsk studie tittade på hur kvinnor födda på 1960-talet hade påverkats i sitt arbetsliv av endometriosen och det visade sig att de hade 10 fler sjukdagar per år än friska människor. I ett samhälle där vi fram tills nyligen har jobbat igenom feber och förkylningar har inte “mensvärk” varit en rimlig anledning för att stanna hemma. Men trots det behöver personer med endometrios göra det ibland. För att något annat är fysiskt omöjligt.

Vad kan skola och arbetsgivare då göra för att underlätta?

  • Kom ihåg att 10-15% av flickor/kvinnor har endometrios – räkna hur många ni har på er arbetsplats/skola och räkna ut sannolikheten för hur många drabbade hos er.
  • Erbjud flexibilitet så att personer med endometrios har möjlighet att studera/jobba hemma under mensdagarna, men även andra dagar i månaden.
  • Skolor måste bli bättre på att göra extra anpassningar för personer med menssmärta, oavsett om det är bekräftat som endometrios. Annars riskerar det att påverka endometriosbarnens rätt till utbildning. 
  • Som skola: var uppmärksam och koppla på skolläkaren för remiss till kvinnosjukvården. Tidiga insatser är avgörande för att behandla endometrios.
  • Som arbetsplats: Utveckla en arbetsmiljö som tillåter fysiska begränsningar och att vi som människor är just människor och inte robotar. Det gynnar inte bara personer med kroniska sjukdomar, utan alla. 
  • Kom ihåg att endometrios manifesterar sig mycket individuellt från person till personer. Anpassningar måste därför göras individbaserat. 

Vill du lära dig mer om endometrios, hur det drabbar den som är sjuk? 15 mars släpptes min bok Vi var bara barn som har som mål att få läsaren att bli en bättre endometriosallierad. Det är lätt att tänka att det är ett nischat ämne, men endometrios drabbar en kvarts miljon människor i Sverige. Det finns lika många personer med endometrios som det finns människor som heter Emma, Fredrik, Kerstin, Hans och som har efternamnet Jansson. Vi känner alla någon med endometrios, vi vet oftast bara inte om det.

Victoria Manfred

Prenumeration Engångsköp